Notater |
- Bartholin är en berömd dansk släkt, vars stamfader, bonden i Bigum på Jylland, Jesper Pallesen hade sonen, prästen vid Helligaandskirken, senare i Malmö, Bertel Jespersen (död omkr. 1613), far till läkaren och teologen Caspar Bartholin (1585-1629), som i sin tur blev far till professor eloqventiæ Bertel Bartholin (1614-1690), läkaren Thomas Bartholin (1616-1680), dr. jur. Caspar Bartholin till Kornerupgaard (1618-1670), rektorn i Frederiksborg, professor designatus Albert Bartholin (1620-1663), som är känd som Thomas Kingos lärare, professor designatus i Sorø Jacob Bartholin (1623-1653) och Højesteretsassessor Rasmus Bartholin (1625-1698).
Av dessa sex bröder blev Caspar "for sin beviste Tjeneste under Københavns Belejring" 1 maj 1674, fyra år efter sin död, upptagen i det danska adelsståndet med namnet von Bartlin hans manliga avkomlingar utdog emellertid redan 1730 med hans son, major Caspar Bartholin till Bøstrupgaard. Året efter - 6 april 1731 - blev avkomlingarna till den nästäldste brodern, Thomas Bartholin, upptagna i adelsståndet med följande vapen: Skölden delad på tvären, i första fältet en svart örn i silver, i andra fältet tolv sexuddade guldstjärnor i tre rader, omfattade av en liggande guldmåne, i blått, på den krönta hjälmen stjärnorna och månen mellan ett av silver och svart och ett av blått och guld delat vesselhorn.
Sistnämnde var far till läkaren och juristen Caspar Thomassøn Bartholin (1655-1738), vars dotter, Else Magdalene, var Ole Rømers andra hustru, landsdomaren, professor math. designatus, etatsrådet Christopher Bartholin till Kaas (1657-1714), historikern Thomas Bartholin den yngre (1659-90), den lärde och ortodoxe teologen, professor Hans Bartholin (1665-1739) och till borgmästaren i Köpenhamn Albert Bartholin (1668-1703). Thomas Bartholin den yngres son var professor phil., senare justitiarius i Højesteret, Thomas Bartholin den yngste (1690-1737), som äktade sin ovannämnda kusin, Ole Rømers änka.
Christopher Bartholin till Kaas hade sonen, tillförordnade justitiarius i Højesteret, konferensrådet Caspar Christopher Bartholin (1700-1765), som sålde Kaas, och som andra gången blev gift med Elisabeth Hedevig Eichel (1729-1755), en sondotter till statsrådet Just Valentin Eichel, som upprättade Aastrup till ett stamhus för henne och hennes efterkommande. Efter hennes död tillträdde sonen, højesteretsassessor Johan Eichel Bartholin (1748-1799) stamhuset, som hans son Johan Eichel Bartholin (1780-1819) 1803 fick tillåtelse att sälja och ersätta med ett fideikommisskapital. Fideikommissarierna har kallat sig Bartholin-Eichel.
Den ovannämnde højesteretsassessorn Rasmus Bartholin hade dottern Anne Maria Bartholin, Ole Rømers första hustru, och sonen professor Johan Frederik Bartholin (1665-1708), vars son, auktionsdirektören i Kristiania, Rasmus Bartholin (1697-1762) blev far till assessorn i överhovrätten, senare auktionsdirektören i Kristiania Johan Frederik Bartholin (1722-1784), som var en stor musikälskare och som stod i spetsen för Kristiania musikalske Selskab han skänkte det nyupprättade Deichmannske Bibliotek 1300 band. Medlemmar av släkten har stiftat en rad legater. Bartholinsgade, en gata i Köpenhamn, är uppkallad efter familjen. I närheten ligger Bartholin Institutet.
- Bartholinsgade i København - oppkalt etter denne slekten:
https://www.google.no/maps/place/Bartholinsgade,+København,+Denmark/@55.6838801,12.5673599,14z/data=!4m5!3m4!1s0x46525304142f81d1:0xce68ba7348e99bfc!8m2!3d55.6870131!4d12.5672204
- http://en.wikipedia.org/wiki/Caspar_Bartholin_the_Elder
Caspar Bartholin the Elder (12 February 1585 – 13 July 1629) was born at Malmø, Denmark (modern Sweden) and was a polymath, finally accepting a professorship in medicine at the University of Copenhagen, Denmark, in 1613. He later taught theology at the same university.
His precocity was extraordinary at three years of age he was able to read, and in his thirteenth year he composed Greek and Latin orations and delivered them in public. When he was about eighteen he went to the University of Copenhagen and afterwards studied at Rostock and Wittenberg.
He then travelled through Germany, the Netherlands, England, France and Italy, and was received with marked respect at the different universities he visited. In 1613 he was chosen professor of medicine in the University of Copenhagen, and filled that office for eleven years, when, falling into a dangerous illness, he made a vow that if he should recover he would apply himself solely to the study of divinity. He fulfilled his vow by becoming professor of divinity at Copenhagen and canon of Roskilde. He died on the 13th of July 1629 at Sorø in Zealand.
His work, Anatomicae Institutiones Corporis Humani (1611) was for many years a standard textbook on the subject of anatomy. He was the first to describe the workings of the olfactory nerve.
Of his sons, two, Thomas and Erasmus, were also noted scholars.
(Jesper Bertelsen)
Levnadsbeskrivning
Kom 3 år gammal till Malmö latinskola, studerade i Köpenhamn 1602, studerade utomlands från 1603 i bl a Rostock, Wittenberg, Halle, Jena, Marburg, Köln, Antwerpen, Leiden, Basel, Padua och Rom. 1610 blev han medecine dr i Basel, 1611 prof eloquentia i Köpenhamn, 1613 professor i medicin, 1624 teol professor och var då rektor för universitetet. Gav ut en mängd böcker i filosofi och naturvetenskap av vilka främst märks "Anathomicae Institutiones Corporis humani".
Caspar Berthelsen Bartholin, f. 1585, † 1677, en Søn af Bertel Jespersen, der var Sognepræst i Malmø, er Stamfader til den Bartholinske Slægt. Han studerede Lægekunsten og begyndte i Wittenberg sin litteraire Virksomhed, som han fortsatte paa de forskjellige Steder, hvor han paa sin Reise opholdt sig i længere Tid, som i Basel. Paa denne Reise besøgte han bl. A. Rom, hvor han blev bekjendt med den derværende Paves Livsmedico, Johan Fabro, som han assisterede i Udøvelsen af sin Kunst ligeledes indlagde han sig under sit Ophold i Padua Berømmelse som Læge. Under et senere Ophold i Wittenberg modtog han et Brev fra den daværende Cantsler Christen Friis til Borreby, der meddelte ham hans Udnævnelse til Professor ved Kjøbenhavns Universitet. I denne Stilling udfoldede han en paa hin Tid usædvanlig litterair Virksomhed.
Caspar Bartholin (12. februar 1585 i Malmø (datidens Danmark) – 13. juli 1629 i Sorø), teolog og læge.
Han blev født i Malmø, hvor faderen, Bertel Jespersen, var præst (Bartholin er en latinisering af "Bertelsen"). Hans mor, Anne, var datter af Rasmus Pedersen Tinkel, provst over Vemmenhøj Herred i Skåne.
Han var bemærkelsesværdigt fremmelig: Som treårig kom han i latinskole og kunne læse, og som 13-årig skrev han græske og latinske taler og fremførte dem offenligt. Hans fysiske udvikling fulgte ikke med, og forældrene holdt ham nogle år yderligere i skolen, således at han først omkring 18-års alderen blev optaget på Københavns Universitet. Han studerede senere i Rostock og Wittenberg.
Han rejste herefter gennem Tyskland, Nederlandene, England, Frankrig og Italien.
I 1612 blev han gift med Anne Fincke, ældste datter af professor Thomas Fincke.
I 1613 blev han professor i medicin ved Københavns Universitet og havde denne stilling i 11 år, indtil han blev ramt af en alvorlig sygdom. Han svor, at han ville vie sig til teologien, hvis han kom sig, og levede op til sin ed ved at blive teologisk professor i København og kannik i Roskilde.
Han døde i 1629 i Sorø, og hans lig blev ført til København, hvor han blev begravet i Vor Frue Kirke. Han efterlod sig 1 datter og 6 sønner, heriblandt Bertel, Thomas, Albert og Rasmus Bartholin.
Hans værk Anatomicae Institutiones Corporis Humani (1611) var i mange år standardlærebogen i anatomi.
Fra 1616 bespiste han 1 dag om ugen 50 fattige skolebørn, og i sit testamente gav han 200 speciesdaler til fattige og 100 speciesdaler til Vor Frue Kirkes udbedring.
http://da.wikipedia.org/wiki/Caspar_Bartholin_(teolog)
|